Historia om Fiskeboda
Sedan järnåldern har Julitabygden varit bebodd och detta vet man tack vare fynd i gravfält i trakten. Den förste kände ägaren till Julita Gård, Erik den heliges son konung Knut Eriksson, överlämnade omkring år 1180 gården till de katolska cistercienser-munkarna från Clairvaux i Frankrike. De rådde då om marken ända ut till Fiskeboda.
Gustav Vasa gjorde så småningom slut på klosterepoken och Julita blev åter kungsgård och hade en rad ägare under de kommande 150 åren.
Under 1600-talet tog malmbrytningen sin början och Fiskeboda användes som utskeppningshamn för malm och props (rundvirke till gruvstöttor) till bland annat England. Kring å 1660 lades bruksdriften ner i brist på malm och skog.
I slutet av 1600-talet hamnade Julita Gård hos den polska släkten Palbitzki. Den siste av dessa, Mattias Palbitzki, dog 1851. Dennes maka, Beata, använde därefter Fiskeboda som änkesäte under 21 år.
Herrgårdsbyggnaden på Fiskeboda är byggd i slutet på 1700-talet. Arkitekten var SAR Carl Hårleman. Han var bland annat med och ritade Stockholms slott, Konsistoriet i Uppsala och Strängnäs kyrktorn.
1887 påbörjades den stora sjösänkningen av Hjälmaren. Medelvattenytan
sänktes med 1,9 meter och man kan ännu se spåren av de gamla
strandvallarna runt vår halvö. Samtidigt med detta köper grosshandlaren Johan Bäckström Julita Gård och Baron Gedda köper Fiskeboda.
En tid ägs Fiskeboda av kapten Ekblom som 1940 såldes Fiskeboda till Barnens Dags förening i Stockholm. Föreningen byggde tolv stugor och under sommartid användes gården som barnkoloni för bortåt 400 barn.
Sedan 1981 ägs Fiskeboda av Stiftelsen Barnens Dag och än idag bedrivs kolloverksamhet här. Förutom kolloverksamhet har vi stuguthyrning, konferens, restaurang, camping och forntidsdag.
Läs tidningsklippet: Fiskeboda - ett paradis
